Björklundlagen
Så har en liberal attackerat ”Jantelagen” igen. Den här gången är det Jan Björklund, i sitt försvarstal för en segregerad, ojämlik skola i Almedalen. Låt mig bortse från vad Sandemose egentligen menade och titta på vad folk som använder det här uttrycket i Sverige idag oftast menar. Först och främst kan man fastslå att det används negativt. Visst finns det en sida på Facebook, som heter Jantelagen, som man kan become a fan of. Och visst var det någon krönika till lagens försvar i Aftonbladet nyligen. Men jag tror alla är överens om att de är undantagen som bekräftar regeln.
I allmänt tal har jag främst uppfattat två olika betydelser (och diverse blandningar och glidningar dem emellan) när folk klagar över Jantelagen. Den första är bokstavligt talat: ”Du ska inte tro att du är någon”. Alltså dåligt självförtroende upphöjt till livsideal. Skulle detta omsättas politiskt skulle det antagligen betyda någon sorts självutplånande. Vi kunde definitivt glömma facklig kamp, folkrörelser och socialism om folk verkligen gick runt och tänkte att deras liv, åsikter och villkor var oviktiga för att de inte ”är någon”.
Den andra betydelsen i vardagslag är den som jag antar att Björklund och andra är ute efter när de attackerar Jantelagen och utmålar främst (S) som dess politiska röst och upprätthållare. Den handlar mer om det här med att inte tro att man är förmer än någon annan. Att man inte ska sätta sig på andra helt enkelt. En ganska bra lag att följa om man vill se rättvisa, solidaritet och demokrati i samhället. Men en svuren fiende till nyliberalism, elitskolor, konkurrens och det kalla samhälle som Björklund och hans allierade snickrar på. Om vi tänker bort självhävdelsebehovet, megalomanin och behovet av att ständigt trampa på sina kamrater när man klättrar upp på kapitalismens höjder river vi nämligen en av de bärande väggarna i Björklundbygget.
Så självklart kritiserar han den vid varje möjligt tillfälle. För tänk om folk faktiskt inte trodde att de var förmer än andra. Om de bara ville att alla skulle få göra sin röst hörd, ha schyssta levnadsvillkor och slippa social och ekonomisk ojämlikhet. Då skulle kanske folk börja engagera sig fackligt och politiskt för verklig förändring och tänka att en annan värld är möjlig. Det vore ju rena rama socialismen!
Från Konfliktportalen.se: andread0ria skriver Slutord om Humanisternas kampanj, Anders_S skriver Kuppen i Honduras – direktrapport i US-amerikansk vänstertidning, Björn Nilsson skriver Gamla och nya media (miss)lyckas i Irak och Iran, snatterskan skriver Konstig matematik, Handels
juni 30, 2009 vid 9:51
[...] Kaj Raving skriver däremot sanning i sin rubrik Hjältarna på Lagena, cappuccinosocialist skriver Björklundlagen, Jinge pratar om väder Mördande varmt, andread0ria konstater Slutord om Humanisternas kampanj, [...]
juli 1, 2009 vid 12:15
Kan inte låta bli att göra ett inpass här.
Det som jag tycker är mest äcklande med hela det här nyliberala skitsnacket – är att det inte alls handlar om elitskolor, inte alls handlar om ‘konkurrens’ och ‘valfrihet’. Det handlar om business och därmed punkt. Det har inte ett dugg med elit att göra – det handlar om stålar.
Snacket är bara retorik för att kunna lura av folk pengarna snabbare och lättare.
Friskolorna har t ex mycket högre andel outbildade lärare, även de stora klasser och saknar ofta skolmat.
Man har lurat i en massa föräldrar att ‘välja’ den skolan i tron att de skall få bättre utbildning för sina barn. Och iofs så är betygen högre i friskolorna men kunskapsunderbyggnaden motsvarar tyvärr inte siffrorna.
Det är utbildningsföretagskoncerner som fungerar som vilken butikskedja som helst. Ägarna befinner sig på skatteparadisiskt avstånd från verksamheten som överlämnas efter grundlägggningsskede till mindre vetande anställda att jobba ihjäl sig i den – och dess hårt slimmade organisation.
‘Konkurrensen’ handlar inte om att sänka priser och tävla om att göra bästa produkt vara, tjänst el vad det nu kan vara. Istället handlar det om oligopolisering för att inte tala om monopolisering – en process som tar några kartellbildningsår att få till stånd. Priserna pressas uppåt.
Precis som Ryssland sålde ut sin statliga egendom till skrupelfria oligarker (som ofta var utlöpare ur förra maktetablissemanget) som roffade åt sig dess lukrativa delar och stoppade i sin egen ficka, så har liknande skett via avreglering här.
Det är firma Roffe Roffelito hela vägen.
Och vi är bara lurade.
juli 1, 2009 vid 12:23
Det är snabba cash och aldriga fucka up som gäller liksom i den s k undre världen. Den som har bästa säljsnacket vinner – dvs den som kan lura flest. Diplom, examina etc köpes på en grånande marknad mitt mellan svart och vitt. Precis som när sovjetimperiet bröt samman och allt bjöds ut till försäljning. Firma Ö & B som har allt man vill ha bara man kan hosta upp pengarna (var de kommer från spela roll bara det går att dölja så att det ser snyggt ut på ytan eller det behöver inte ens se snyggt ut bara det lyckas – om ingen bryr sig och det inte blir nåt tjafs fine då är allt ok).
juli 1, 2009 vid 10:17
[...] skriver Osorterad bildbilaga, Kaj Raving skriver Hjältarna på Lagena, cappuccinosocialist skriver Björklundlagen, Job skriver Rapport från en motståndsoas i en politisk öken, Jinge skriver Mördande varmt [...]
juli 3, 2009 vid 11:06
De som tjatar om jantelagen är de som sitter fast i den. Så enkelt är det med den saken faktiskt. Projiceringar.